När kokosnöten föll...

Hårt och tungt i huveeet! Smack!

Var tidigare nära att ta till lipen. Förtvivlad över något jag trott på.
Två meningar senare så föll allt till rätta. Ingen mer jakt. Ingen mer "hoppas på".
Inge mer över huvudtaget!

YES, aj see!
Men så har det väl inte alltid varit? Nej, det kan jag inte tänka mig.
Men nu.
Jajamensan.
Fick mig t.o.m en liten klapp på axeln idag. "Äntligen!"

"det är över nu" sjunger Gyllende Tider. =)


På ett sätt känns det sorgset.
På ett annat sätt känns det så skönt.

Var det lilla allt jag behövde? Känns ju helt tokigt!
Den lilla meningen? Det är ju sanslöst! Underbart!

Nä, nu måste det fan vara över, det känns faktiskt så.
Rakt in i hjärteplumpen och det är väl allt som ska behövas?
Det finns faktiskt gränser för ALLT!

Äntligen vann jag för en gångs skull! Vilken känsla!



“The first time someone calls you a horse you punch him in the nose, the second time someone calls you a horse you call him a jerk, but the third time someone calls you a horse, well then perhaps it's time to go shopping for a saddle."


....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0