Braaa daaaag!

Ja jevlar! Vilken dag!
Har skrattat, skrattat och skrattat. Verkligeheten har anropat! (kan man säga så?!)
Har i alla fall varit glaaad.

Visst, det känns fortfarande. MASSA. Men efter jobbat med en arbetskamrat idag och fått sett på saker annorlunda så kan jag inte mer än bara slå mig själv i huvudet. Är det bra jag som varit så totalt jävla blind!? Månsson!!! Han hade bara så rätt i sina påpekanden! Så ja. True true.
Vad vinner man på att att försöka något om det inte betyder något!?Typ nada! 

Har verkligen goaste arbetskamraterna. JA, jag tål skoj, klart. Men lite respekt tack. Jag ångrar absolut ingenting och är nöjd med allt jag fått uppleva. Me likie alot! Trist att livets vägar är som dom är ibland. Men om detta inte hänt nu så kommer det inte bli som det blir sen. Get it? Jag gör nästan.

SÅ! Nya krafter och nya tag. Inget manshatande nu (i promise) och tillbaka till rötterna. Fan vad jag kan sakna den gamla goda tiden. Heeelvete. Visst, man förändras väl hela tiden, men jag vill tillbaka. Liiite i alla fall. Inte förstöra något nu men ändå bli jag, var tusan man nu blivit av. Lose yourself in the moment och så kanske?

Hur som helst. Fredag, slutat tidigt och allmännt glad. Inge drickande i kväll för jubbedag i morgon.

Men JAG vet!!!
"Anybody wanna waste some time..."


Baaahahahahah!
Du behöver inte tro för en sekund.



VI LEKER PJEEEEETT!

Vilken jevla dag!

Shit i taket eller vad faen som helst.
Vilken jekla dag!

Visst, jag erkänner, jag är väldigt nere. Blir inte bättre av att man inte kan äta. Skyller på allt från bakfylla till äcklig mat till att man nyss käkat. Men ursäkterna börjar ta slut och maten vill fortfarande inte ner. Kaffe, huvudvärkstabletter och vatten är den nya dieten. ;) Kanske kommer i form 2010? Ye ye! Tur jag har min lilla minimor som tar hand om mig. =) "Äta bör man annars dör man".
Det kommer, det kommer. Saknar bara en så stor del av mitt vanliga jag och det tar väl ett tag innan man anpassar sig till hur det är. 

MEN åter till dagen då allt gick fel? Hemsk dag på jobb, nerver, känslor och illamående. GRATTIS! Så går det när man är ute kvällen innan och får sova sådär MAX 4 timmar. Men utekväll med jobb säger man inte nej till. Blev en livad shotkväll i färglada kannor och godis ÄR gott!
Var i alla fall på plats klockan 8 (!!!) i morse efter ha promenerat dit. Bra!

Kämpade på för mig själv och höll mig på min kant. Bättre att få saker gjorda. På vägen hem lyckas jag BACKA in i en bil, bara lite men ändå och inte för att avsluta där, några timmar senare skrapar jag upp en annan bil på en parkering. Gissa om jag fick mig en utskällning. Tankar på vift? Tydligen!

Var sedan på en fikastund och vad gör jag!? Jo trevlig som man är så somnar man. Tack för kaffet liksom. Vaknade till och fick dricka upp mitt kalla kaffe. Trevligare sällskap får man leta efter.

Ikväll blev jag privat fyllechaffis till mina fylleboys Micke och André. Tror dom lirar gärnet nu. Inte en chans att jag kunde övertalas idag. Nej nej. Inte idag inte och då har jag ändå sovmorgon i morgon. =)


Tisdagens raggarposition. Fungerade sorligt nog. Trötta mig, all "manlighet".

VAD HAR MER HÄNT?
Jo, jag har gått och blivit en snattare. Snattar potatis på Coop för 12 kr åt mina älskade vänner.

Har haft en ganska intim relation med en GB-gubbe. Gissa om gubben gav mig krypningar!
  
Gå ALDRIG i skogen mitt i natten. Trodde nästan jag skulle behöva byta byxor...
  (Ser ni i bakgrunden, denna man har förföljt mig sen 2006!!!  )

Har hunnit fika med en blast from the past. =) Träffade herr vimsig himself på en chailatte i stan. Kanske inte lika vismig längre men lika trevlig som alltid. Fick även äran att träffa sötaste Marley som glatt hängde med på fikastund. 
   Så söta!
Det var minsan inte igår och det var jättekul att träffa dig igen. My old pucko!
(diggade dock inte att lukta hunddreggel resten av dagen)   =P



Hihi lilla Mishe! Carros katta. Efter ha tömt mobilen så får man ju jämnför den lilla busen.
 
Från sötaste bäääbisen till porrigaste killen. Grrr!

Nu ska jag höra hur det går för boysen. Får ta vara på sin bästaste Mickeman, speciellt nu när han är så underbar som han är! <3 Bästaste!
 Wiiie!

Sen får man väl försöka hoppa i säng och kanske få nån timmes sömn. Kan ju hoppas. =)
I morgon väntar en lång dag och  nu när jag fått reda på att jag ska ha ännu mer kiosker får vi se hur det går. Ska även ta över dom kioskerna på bortalagets sida. Fine, men jag VÄGRAR springa runt i en AIK-keps i morgon!

Min fina tavla på jobb, inne på "mitt kontor" som gör mig lika glad varje gång!
Underbaraste kioskpersonalen jag har. =D
 

Mig själv om max fem år. "KÅTA GUN"
- Har du aldrig sett en puuuma förr!?


Nä, nu får det räcka med hängandet här. Har gjort vad jag kunnat för att få tiden att gå. Jupp jupp.

Peace out det blir vad man gör det till-town!

Saknaden.

Det blir bättre, det gör mindre ont för var dag som går.
Det gör ont en stund om natten.... Men det finns sätt.
Men det är saknaden. Saknaden av någon som var där. Alltid, no matter what.
Saknaden av en vän.

Resa kanske man vill kalla det? Har lärt mig mycket och lärt mig uppskatta. Man får lov att älska. Man får lov att chansa.

Hur man än vill se det så kommer jag ALDRIG ångra något. Det kan jag inte gå med på. Finns inget jag ångrar med detta. Kanske att man inte försökte mer. Men hur kan man försöka med något som är försvunnet? Man kan inte skjuta upp hur länge som helst. Utan framtid är det inte lönt. Sometimes love just aint enough...
Att man själv är den som ska se det sist. Alla andra visste tydligen.

Varför är det så svårt att släppa taget om vanan. Det är den som är jobbigast. Den mentala biten svider. Det är den som gör så satans ont. Visst kan man hoppas på den perfekta framtiden om ett par år. Är det meningen? Att man kan få uppleva något lika fint igen kanske med den man redan älskar?
Tror visserligen inte det men tanken är fin.

Alla har så mycket att säga och tycka. Jag skiter faktiskt i det. Visst, skulle något stämma så är det inget jag vet något om och då spelar det faktiskt ingen roll. Jag hoppas att allt har varit som det har varit och då är det bra. Punkt.

Just nu saknar jag bara min vän.

Söndagen då allt stod still?

Har väl inte varit en jätteaktiv dag idag.

Vaknade 8, INGE VIDARE! Gick sedan upp vid 10, knallade ner till gården för att städa lite och ha en totalt värdelös konversation med gnällgaste gubben någonsin! Grattis liksom.

Blev sedan en himmalagad måltid hos Peter med Cicci-kladdkaka till efterätt. Han Buzza lite och snickesnacka. Även Richard kom en sväng. KAFFEREP!

Körde låååångrunda.

Kom på mig själv där jag smög i ett område jag inte hörde hemma och körde vidare innan jag fått för mig att göra något dumt. Alltså hamnade jag i stora staden malmö igen och helt plötsligt låter det som någon sistter och  klappar händer i baksättet och spelar på en sån spelerings-sak. Insåg att det var dags att gå och lägga sig. Mysko shit i baksättet, illa!

Festen igår blev brao. Tack alla!
Talen som jag fick filmat satt jag rörd och kikade på innan. Ja jisses! Vilka första intryck man gett folk egentligen...
Första gången jag träffade Cicci ansåg hon mig som en snorunge.
Första gången jag träffade Carro så slängde jag öl på henne eftersom hon spillt på mig.
Första gången jag träffade Micke satt jag och körde rally på hans flint med Ahlgrens bilar. =/
Och Leilas tal om hur jag alltd lurade henne att göra saker som vi inte fick när vi var små.
Hihi. Tokigt. Får väl se om det kommer en rad till eller två...

Övrigt:
It's my party, and I'll cry if I want to!!!

Suck, klockan är 05.19, kanske dags att hoppa i säng. Fartfylld dag i morgon (idag) antar jag.
Väntar på gunget sen kanske man kan få nån timmes sömn.


Peace out 25+ town!


Uppdrag lördag!

Dagens uppdrag:

Inga tårar
Ordentliget med mat
Satsa på att bli sketafull
Ha världens roligaste 25 års fest!



För övrigt så snattar jag på Coop, har varit med om ett mord och är ordentligt väck i mina tankar!


GUD VAD JAG SKA DANSA IDAG!!! (Eller hur töser, klockrent!)



He´s the man!


Peace out party-town!

Gunget!

Helt gungit här, båten har tutat sigal. Nu är tävligen om vem som vinner, jag är lite efter med är heeeeelt borta. Kom kommer nog sllt avt vinna.


Nu försvinner jag. Den lätta vägen. Peace I´m-out! (town)


SJUUUUUUK NATT! Galet tåkigt på som ensamma tomma vägarna... oj oj oj.

Gråt dina tårar

"Gråt dina tårar, dom kommer ändå torka.
Tiden läker sår, bit för bit, ta tag och orka"

Dom säger det. Men dom tar ju aldrig slut...
Hade aldrig, ALDRIG kunnat ana hur svårt det kunde bli.


Har vågat mig ut idag, ska våga mig på att jobba. Ser mest fram emot natten bravader.
Kunna släppa allt (eller lite i alla fall) och flumma runt på egna vägar med egna mål.

Så mycket som tappat sin betydelse och glans.
Betyder kanske inte så mycket.

"Det går över" säger dom.
Det går över?

Varför gör det så jävla ont!?

tomt

tar inte slut, blir inte mindre.

förstår inte hur och varför när allt bara är det.

kan inte vara hemma, kan absolut inte vara ute bland folk, alla kan vara någon överallt.

Uch hemma närmre halv sex, det var inte igår, Var ska man vara om inte kan vara hemma och inte ute?.
Man jagar enioro och försökér mecka med Tjatts bil,(mitt i morgonen på en öde mack) den andra som har fått fnatt är klart Fnatte. Jag som Knatte, andlednig liten och ond.

Nu kan jag inte skriva mer, båten vänst kommer.
Klockan är närmare sex på morgonen. Vem bryr sig..

25 +

Härmed tillhör man den kategori som man kan kalla "Etage 25+"

Vilken födelsedag. Massa timmar på jobb med massa söta gratulationer från alla mina kära kollegor och medarbetare.
Kunde både varit bättre och sämre men jag är helt klart nöjd!


Nu blir det en snabbis sen nattenhatt. Bara för att man fyller år så betyder inte det att man får sovmorgon dagen därpå.


Peace out happy b-day-town!

Även i år!

Stressat sönder på jobb. FÄRDIG FÄRDIG FÄÄÄÄÄRDIG!


Även i år sticker vi ner. Inte en hel vecka tyvärr men i alla fall en helg.
Ska snabbt ringa och kolla av med Cicciluring så allt är med och sen kör vi!
Jag, Cicci och Peter. Tjohooo!

Om ett par timmar planerar vi att sitta och grilla utanför Ragnar (husvagnen).

Måste kila!
Underbara falsterbo
http://tazy.blogg.se/2008/august/falsterbo-vs-blekinge.html
Favorit i repris?

Peace out här kommer vi Falsterbo-town!



Plötsligt - Slut, borta...

Kan inte riktigt förstå. Visserligen "naturens gång" men tänk dig själv... pussa hejdå på morgonen och tro sig komma hem till det vanliga. Men ingen där, aldrig någonsin kommer han vara där igen. Kan inte sätta mig in i den känslan. Men jag lider med dig. Att tänka på dig och hur du kan tänkas må gör ont. Vet inte vad jag ska, eller kan göra. Om du ens vill att jag ska göra något.
Blev en riktigt jobbig dag på jobb idag. Blir ju så när man jobbar så intensivt med någon, speciellt efter så många år.
Tråkigheter. Tråkigheter. Jävla ondödig tråkigheter!




Har varit mycket nu den senaste tiden. En hel del jobb.
Tar upp mycket av "vardagen". Försöker i alla fall.
Uppskatta. Njuta. Absolut inte överskatta.

Att vara med på allt känns inte lika viktigt längre. Inte ett "måste".
Prioritera. Jag får också faktiskt bestämma själv. FAKTISKT!
Kan dra upp en onödig debatt om hur jag menar och vad jag syftar på... men till vilken nytta?

Dessutom är det massa sludder nu. Trött, snurrig och fundersam. Har valt det själv. Som ett klistrigt beroende. Så skönt. Så "jag".

Jag har det bra. Har massa fina vänner och familjemedlemmar som gör dagen både bäst och ibland till ett helvete.
 Dom är ändå finast i mina ögon. Jag har världens finaste kille som helt jekla underbar. Måste öppna ögonen där och inse. Visst har vi våra dispyter men som en kär vän till mig sa i helgen "jag kan absolut inte vara tilsammans med någon som tycker likadant som jag, vad ska vi då prata om" och hur jevla rätt är igentligen inte det!? Likadant med sina vänner, man måste kunna prata för tusan!
Sen har så klart jag också mina brister. Men när ingen säger något så vet man faktiskt inte vad det är man kanske borde tänka mer på. Varför kan egentligen inte folk bara prata mer med varandra. Vad vinner men på att inte stå på sig och bara våga säga som det är.
(mer nattsudd...)


Hade inte ögonen gått i kors här så hade jag kunnat babbla på i oändligheter men det är dags att inse att sängen kallar. Ska ta tag i biten och skriva mer i bloggen. Behöver det, rensa ut och få ur sig lite... kunna se tillbaka när det behövs och komma ihåg.

Dessutom så vet man aldrig... en dag kanske, så kanske det inte är längre. Det bara inte är längre...

Ta hand om varandra.
Ta hand om dig själv.

RSS 2.0