Måndagsfunderingar och reflektioner

Den dära trasigheten. Den är väl lita jobbig trots allt.

Hur många gånger kan man gå isönder? Ja, räknar vi per dag eller under en hel livstid?
I fredags var det ju överjobbigt. Gång på gång på gång. BROKEN deluxé!
Varför ger man inte upp egentligen? Lättare att hoppas än att inse? Jag veeeet inte.
Vet vad jag vill, men vet inte hur jag ska få det gjort.
Plågar mig själv med tron. Ye ye. Fast visst hamnar man nere på jorden igen på två röda.

Show must go on!


Helgen var... kort men öändlig.

Hade inte lyckats sova en sekund under natten till fredagen. Börja jobba 8 och sega sig igenom dagens bestyr. Jobbigt, jobbigt, jobbigt. Dags att koppla nerverna kanske?
Blev nån timmes övertid och sen hemom för att bli klar. I väntan på min fyllekonpanjon så lyckades jag bli lite smått lurig innan vi skulle ses för en sen middag på Möllan. En sen middag slutade i en helkväll och ska jag dra allt som hänt så vet jag inte var jag ska börja.
Men säger jag att "nu cyklar jag" så cyklar jag. Som aldrig förr! Sen av vilken andledning kan man skratta åt. Tjo faderittan.
Efter kvällens alla diskussioner, äventyr och händelser lullade jag hem vid halv sju på morgonen. Var i helsike tog natten vägen!?

På lördagen ringde Carro mig för att kolla vad som hände och skulle ske. Jag fick strunta i den dära bilkörningen och reda upp dagen.
Halv sex befann jag mig på kräftskiva i Oxie. Skojskoj med allt från hattar till sånghäften. Ville verkligen inte lämna gänget när jag var tvungen att bege mig vid niotiden. Madde hade lyckats med en kanonfest. =) Hejja hejja!

Var på jobb vid 22 och vad jag ska säga om denna kväll har jag ingen aning om. Nattklubb. Någon artist som skulle uppträda som inte ens kom. 50 gäster? Hade tre gäster i min bar. GRATTIS!
Herrejesus vilket misslyckande. Detta sabbade jag min kväll för då jag ställde upp och jobba fast jag egentligen inte ens skulle!?!?!? KUL!

Men efteråt!!! Gänget satt kvar och med en liten mysig middag och ljus tills blev det dags att förflytta oss vidare. Blev efterfest hos kökschefen och slutade med att man vandrade hem halv 8 eftersom han skulle med ett flyg då. Haha.
var tog denna natten vägen!? Hoppla hej.

Söndgen var helt värdelös. Dags att sova ut kanske? Var uppe 4 timmar då man hann snacka lite hemlisar och uppdatera varandra samt ta väldens skönaste dusch. Sen sov jag igen.
Vill fan inte vara med. =(



Kan inte svara på frågan än om det är bättre eller sämre. Det beror helt på i vilket samhanhang man ser det. Visst, vissa saker har ju helt klart sina fördelar men ska man se det i helhet så vette fasiken. =/ 



Nu får det vara färdigfunderat. Dags att bege sig till jobb. 11-00 idag. Känns jättelockande.
Hur i helsike ska man klara denna dagen...
Koppla nerverna och just do it. Inte direkt som man har något val.





It´s killing me...

* Saknaden *

Det går upp och ner.
Ena stunden är det bra, restan av tiden är det inte.

Jag kan inte förneka. Jag saknar så det gör ont.
Ja, jag saknar. Han som inte längre finns?

Men han som fanns...
Han som gjorde mig glad, han som gjorde mig lycklig och han som alltid var där.

Han. Han, han, han... HAN! Honom.

Jag lyssnar och lär men dum som jag är så känner jag inte bara efter vad det är jag, jag JAG känner.

När det är som det är nu, då är det okej att tycka som andra vill? Då spelar det ingen roll. Det är ju "dött".
Varför alla dessa andras "tycken"!? Varför orka bry sig!? Det hjälper för stunden? Lättare?  Kanske, men ändå inte.
Lyssna till det goda. Jag var där, inte alla andra.
För innerst inne så VET jag. JAG vet!
Visst, folk förändras, men inte så snabbt. Som jag. Vill vara där, kommer bara inte dit.

Man går vidare.
Men jag vill inte. Inte som det är nu. Jag vill ha tillbaka innehållet i mitt skal.
Det riktiga!
Kanske inte till samma nivå, men till den bit man kan lyckas...  

Där kommer komma fler innehåll, men just nu orkar jag inte. Vill inte.
Jag behöver tid. Det kommer... det kommer...



Som det är nu så är det inte "okej", inte "rätt". Det känns inte bra.
Och ja, det gör ont. På samma sätt? Vet inte. Men i det stora hela.





vet bara inte vad jag ska göra,
jag saknar dig

Visdomsord vs Ost i byxan.

Tantra visdomsord -en tankeställare?

Verkligen. Varför koncentrera sig på det negativa. Saker kommer mer än ofta gå i cirklar sen handlar det väl mest om hur man tar sig ur. I vissa fall kan man inte mer än försöka...
En hård men kort värld. En gång... om man har tur?

( Detta Tantra har kommit från Indien och, vare sig du
är vidskeplig eller inte ge dig själv några minuter för
att läsa igenom detta...

Det innehåller meddelanden som är mycket användbara för själen. )


LIVSINSTRUKTIONER:

1.
Ge människor mer än vad de förväntar sig
och gör det för att du tycker om det.

2.
Tro inte på allt du hör, spendera inte allt du får
och sov inte så mycket som du skulle vilja.

3.
När du säger: ' Jag älskar dig', säg det på riktigt.

4.
När du säger: 'Jag är ledsen', se personen i ögonen.

5.
Tro på kärlek vid första ögonkastet.

6.
Älska djupt och passionerat.
Du kan bli sårad, men det är det
enda sättet att leva livet komplett.
 
7.
Förolämpa inte!

8.
Tala långsamt men tänk snabbt.

9.
Om någon ställer en fråga som du inte
vill svara på, le och fråga istället:
' Varför vill du veta det?'

10.
Säg prosit när du hör någon nysa.

11.
Låt inte ett litet missförstånd förstöra en stor vänskap.   *  ;(  

12.
När du upptäcker att du gjort fel, rätta till det genast.

13.
Le när du svarar i telefon, den som ringer hör att du ler. =)

14.
Spendera lite tid ensam.

15.
Öppna din famn för ombyten/förändringar,
men släpp inte på dina värderingar.

16.
Kom ihåg att tystnad ibland är bästa svaret.

17.
Lev ett bra och värdigt liv.

18.
När du blir gammal minns det som varit,
då kan du njuta av det en andra gång.

19.
Tro på människor, men lås alltid din bil.

20.
Dela med dig av allt du vet.
Det är ett sätt att uppnå odödlighet.

21.
Avbryt aldrig någon som håller
på att visa dig sin tillgivenhet.

22.
En gång om året, åk till ett
ställe du aldrig varit på.

23.
Om du tjänar mycket pengar,
placera dem för att hjälpa andra
medan de fortfarande lever.

24.
Lär dig alla regler, och bryt en del.

25.
Närma dig köket och kärleken med djärvhet.

HUR bra låter det inte!? MEN HUR lätt är det när man ibland står där face to face med situationer. Man kan väl inte annat än att lära sig på vägen.

Avslutar med ännu en låt som spelades flitigt i Mörrums skogar.
"Ost i byxan".
The Lonely Island - Jizz in My Pants


Vackra ting

Jag ska bli gudmor!!!
Eller fadder som det kanske heter numera. =D
Hur underbart är inte det!?
Vilken vacker ära. Så rörd. =)

Ska bli fadder till bästaste Mickemans lilla dotter Linnéa som väntas i januari.
Verkligen rörd i hjärteplumpen.


Hittade detta klippet på Lees sida och fastnade direkt.
Kanske inte riktigt där, men en dag!!!


Vi minns...

Jag minns en period när det bara var jobb som gällde. Jobb och LITE sömn.
Helt plötsligt träffade man någon och då hann man med både, jobb, träna, vänner, pojkvänn och sova.

Denna veckan har varit som förr. Jobba och sova. Nada liv utanför för fem öre. Visst var man lite social EFTER jobb PÅ jobb MED kollegorna men det var allt. Det sjuka är att jag gillar det. Som faan! Nu är det slut. Så jekla tråkigt. Nu står man som en tomte igen och vet inte vad man ska göra. Då passar man på att sova och inte ens det vill sig. Man bara ligger och kuckelurar.
 Syns inte, finns inte...(?)

Var inte uppe en enda dag på festivalen, men samtidigt var festivalen hos mig. Både på jobb och utanför mitt hem. Så trött på skiten och sörjer inte att jag inte varit uppe i stan. Faktiskt.

Har under festivalen haft min egna restaurang där jag ansvarat från allt till bestick till personal till andra större beslut. Minsta fråga jag försökt få hjälp med fick jag hela tiden till svar av chefen "det är din restaurang Carolina, du gör PRECIIIIS som du vill". Ooooh, vad jag älskat dom orden. Fnissat lite bakom handen och så.
Inget direkt större men alltid en början. 40 matplatser och 55 caféplatser. Ganska lagom att börja med. Tråkigt nog är festivalfolk så fräcka att dom kliver in och sätter sig och dukar upp eget. Gissa om man fått gått och förklara för folk att så gör man väl inte!? Ska ni sitta här får ni fantamig handla! Inte mer med det.

Men men, nu är det slut. Så tomt. Ingen personal att möta varje dag, ingen kock att bråka med och inga gnälliga gäster att försöka gjädja. Buhuuu. =( Inte ens Adrian att springa in till och avlösa under 15 hemska minuter. Då är det illa när man saknar den biten. =O

Uch ja, då var allt som vanligt igen... men ändå inte.Vad är som vanligt och hur stannar man i det? Äch. Faak it. Töserna och lite rött så kommer man på rätt spår igen.

Peace out.

 My place =D

  
"Hormästaren in action"


 
FÖR JAG HAR INTE RÖDVIN I HELA ANSIKTET OCH FÅR INTE SLICKA MIG RUNT MUNNEN!!!!

Vilken avslutning!

Tråkigt nog är det slut. =(

Men jävlar vilken avslutnig det blev för personalen. Jag skrev ut mig 01.30 för att joina gänget som redan satt redo.
Nio i morse klampade jag hem dels för att chefen tyckte det var dags att avrunda och dels för att parken skulle öppna igen. Vi blev utkastade? Haha.

Slutade lite förargligt med massa tjaffs. Själv hade jag en värdelös diskussion med en av de nya kockarna och till slut blev jag så galen att jag hade fan lust att gå fram och skalla honom. Lite pojk, 20 bast, vad fan vet man om livet bara för man har en viss tröja på sig!? Nä, far och flyg! Cicci var den som avrundade denna livliga debatt. Där trodde jag att det var min tur att åka på en lusing. Kommer bli en trevlig höst!? Haha.
Slöt i alla fall fred med kökschefen. Vi ska ha uppehåll i våra bestämdheter fram tills nästa utmaning. =) Ett nio veckor långt uppehåll. Tur man kan ha kul på jobbet också.

Så jekla trist att det är slut. TYPISKT!


Nä, nu kommer min Mickeman och hämtar mig.
Peace out och som avslutning kör vi Mörrums-låten?
Gissa om denna låten ekade runt i Blekinges skogar...


Obeskrivlig dag!

Herrejesus IGEN vilken gårdag!
Nu när jag läser igenom vad jag skrivit inser jag att det går inte att förklara, man skulle varit med!

Började med att kökschefen ringer och väcker och ställer massa krav. Massa pms på detta och sen lite ost i byxan. *Cheese in my pants!* Då blev det lite roligare. =)

Men men. Blev en rätt bra dag. Lite gnällande i köket men vi är två som tävlar om vem som har störst horn. Jag vann till slut med mina stenbocks liknande utväxter. =) Så le så.

Eftfer en lång dag så "lurar" chefen med oss in till Cuba café för lite after work. Vi är inte dom som säger nej i första hand liksom. Där satt gänget redan.

Det roligaste denna kväll var precis innan dom stängde. Någon larmar en snusdosa som träffar både mig och Cicci. Sne som jag blev så larmade jag tillbaka den till gubbagänget där den kommit ifrån. Till slut kommer en långhårig typ fram och ber om ursäkt som ingen annan och efter lite gnäll förlåter vi honom, för så GÖR MAN FAKTISKT INTE! Då dyker resten av gubbarna upp bakom honom med värsta packningarna. "Ursäkta men varför har ni packning med er ute på krogen om man får fråga"? Undrar jag.

Då var detta gänget Lars Kristerz som lirat satan på amiralen hela kvällen. Jag som försökt ta mig igenom dansgolvet under kvällen såg vilket drag där var. Fy fan vad det dansades!
Hur som helst så drog dom en trudelutt om både det ena och det andra och jag svarade bara att ni var skitbra i kväll och fasiken vad där var folk! Ett två tre så ger gubben mig en kyss mitt i plytet! Haha vilken grej! Trevligare smålandsgubbar får man leta efter haha. =)

Träffade även min förredetta "svär-mormor" som var och myste hos mig. Vilken underbar dam. Hon tipsade mig om alla fiskarna och det stora havet. Haha, då är det rätt uppenbart. ;)

Verkligen full rulle denna dagen och Ulf äter bara mat hela tiden! Vår vakt som bara snackar och snackar hela tiden. Helt ubergo!

Men men, avslutning idag och sen grand finale för personalen. Nu jevlar!

Avslutar med mina nya vänner:



Fick till och med en liten pinknapp som sitter på min tröja där jag säger ja till dansband! =D

Sanningens ögonblick

Herrejevlar. Vilka dagar... gillar det. More more more!

Det är som en stor sten försvunnit för min framfart. Underbart. Lättande.

Är omringad av underbara människor som till 95 procent är både äldre och klokare än mig. Livserfarenhet kommer med livet?
Äntligen har jag slutat försvara vad som en gång varit mitt och nu när jag inte kämpar emot längre så kan jag se saker från deras synvinkel.
När jag nu ser det ur deras vinkel så förstår jag också varför dom säger som dom gör. Kan visserligen inte hålla med om allt och har faktiskt sagt ifrån att lite respekt vill man ändå ha. Jag gjorde ett val en gång och det gjorde mig lycklig då. Det kommer jag inte neka. Men nu SER jag. Fan vad blind man varit... av kärlek? Tokigt tokigt tokigt.
Man lär så länge man lever.
Men så sant som dom sagt:
Man ser någon på ett par sekunder.
Man lär känna någon under ett par månader/år.
Men det tar en livstid att glömma?

Saknaden är fortfarande stor.
Men lite lättare är det absolut när jag äntligen insett att det jag går och saknar inte finns längre. Bara skalet kvar. Den jag saknar finns inte längre och kommer aldrig existera igen. Det är ju faktiskt så. Aldrig kommer det som en gång varit.
Dessutom har man skal överallt. Dom vandrar på gatan, dom hänger på krogen, dom är överallt. Vill inte ha något skal. =)

Jag behöver inte försöka lösa något som inte längre finns.
Man ska helt klart be om ursäkt när man gör fel men inte fan ska man gå och må nere för något sånt. Hade saker och ting betytt något så hade intresse funnits och även mänsklighet. This is just bullshit. NU SER JAG!!! =)

Äntligen har jag vunnit över mig själv. Kommer säkert gå upp och ner men samtidigt vet jag så mycket mer nu. Känns bra att vara på topp igen.

Inte nykär, jag LOVAR. Bara okär. =)


Some people call me the space cowboy, and some people just call me scarface. ;)

"Ibland får man inte ens ta sig till refrängen"
"Är du trög eller kan du inte cykla?"
"Man tar inte med sig tårta på kalaset!"

Wiiii nu ska jag, mina horn och min fluffighet gå och lägga oss.
Hej och iveeeeej!

BTW, hade första parkett på Dead By April idag under betald tid. Love my "VIP-card"!  =D
Vilket röjj!

Get up, stand up...

"if I let myself go I'm the only one to blame..."



Händerna som drar dig upp.
Sanningen kan vara så äkta.
ÄNTLIGEN!

Love it, love it, love it!
Mer till mig.

Hurtful





Jag vet, ni vet inget. Sluta bara med allt jävla bullshit.
Jag kan själv, jag VET. Ni gör det inte bättre... bara värre.

Lägg er inte i!

"What I´m going through is hurtful"

No more

Håll käften, håll käften, HÅLL KÄFTEN!!!
Ni vet ingenting.


Orkar inte mer

Nästan

Nästan.
Sista metrarna.
HELVETE!!!!


Delad sorg.

Sjöslag, fnitter, tårar, kärlek.

Dina tankar är mina uppleverlser. Mina tankar är ditt förflutna.
Vi delar exakt samma.

Min tusensköna. Love you.





Ibland växer man ifrån varandra...
Ibland kommer man bara så mycket närmre...


Övrigt: Bu Böyle...
Om jag bara hade kunnat förklara..
Hon har så rätt. Varför är det så svårt?


Bu Böyle...

Everything will be just fine?

Man kan inte mer än försöka. Mitt i åkturen? Ja, det känns inte bättre.
Nu är det slut på alla sätt att försöka. Det är som det är och JA, jag har sabbat.
Bit i det sura äpplet och ta det. Nu blir det som det blir. Inga tillsatser utan bara äkta, det kommer man längst på, förhoppningsvis.
Jag är jävligt förtvivlad över vad jag gjort och hur saker blivit. Men jag kan bara hålla en tumme och hoppas.
Tro mig, jag hoppas över allt annat att man ska läka. Jag vill bli hel igen, vilket jag aldrig kommer bli.
Ärren finns alltid kvar.

It just takes some time,
little girl, you're in the middle of the ride.
Everything, everything will be just fine,
Everything, everything will be alright....

Ja, när dom sägder det så... det kommer bli bra i slutet. På vilket sätt återstår bara att se.




Fakk vad jobbigt det är. Fakk fakk fakk!

Trasigheten är maximal...

Packar och drar.

Första natten jag sov HEEELT själv nu. Jag och mina tankar.
Inte en sekunds blund. Uh. Illa.

Superpackar nu mina saker för att lämna dårhuset Malmö. Blekinge nästa, med eller utan fiskespö.
Kommer bli tufft. Shiiiat. Men men, off we go.


Återkommer.

Till min tusensköna:



OUT

Fuck the law vs Shit happeds!

Haha precis vad jag behövde i natt. Mina skrattgropar värker.
Liten tabbe men vad fan. Jag kan bara skratta. Tex:

Person A pratar om person B som person C borde faak it.
Person C lyssnar nog och känner igen sig i person A.
Person A säger kom till skott, skriv till person D.
Person C slänger över luren och vad händer.
Person A skriver till person D men skickar till person B.
Kan livet vara mer ironiskt?
Alla heter Glenn i Göteborg och alla ****** i Malmö!? =O

Underbart! Nu väntar jag bara på bilderna av min rumpa ska komma upp på FaceBook så jag kan avtagga. Grattis, your ass is on facebook! NOT!


Om jag mumlar lite och så mumlar du tillbaka och så hör vi inte vad vi säger nån av oss och så asgarvar vi och tycker livet är jättefestligt!  Jajamensan! Toarulle!

Blev en riktigt härlig kväll/natt. Mys i stora sängen, film, snack snack och snack. Demoner krossade?
Pratade om pojkar, kläder, föräldrar, förhållanden och verkligen flummade ner oss i "vad är meningen med livet" och vad kan göra det rätt att känna som man gör ibland.

Den dagen väntar jag med spänning på, så sant så sant. Så jevla bra.
Om man bara kunnat tidigare.
 
Bit för bit raderas du. Det är det slutgiltliga som gäller.


Sen blev det torka och efter letande ända uppe från Jockmock (?) till här hemma där det absolut inte skulle letas. Illa. Mickey the man räddade aftonen. Mer film, musik, tankar. 

Blev en hel del snack om Lilja också. Behövde väl få vara barn för en stund och prata av oss.
Hur i hela världen skulle man som 11-åring hantera den situationen. Vi visste inte då och vi vet fortfarande inte. Hur kan man accepetera som 11 år att sin bästa vän tar livet av sig? Det finns inte i en 11-årings huvud. 11 år. Det är så fel, så orättvist. 
Men vi saknar dig ännu och glömmer dig inte.

 

Das weekend

Så babblig man har blivit. Bloggig =P
Men skönt att få ur sig lite. Blahaaa.

Helgen var bra. Hunnit komma ikapp på gamla fronter och träffa folket lita. Är väl iofs skönare än att sitta hemma och uggla.

I fredes blev det mysafton. Film, ljus och en hyffsat bra film. "The hole".  Funkade fint där vi låg nerbäddade i soffan och sa "näää, det är inte sant" haha. Wiiie.
Tog mig sen hem ganska lagom för att INTE kunna somna.

Lördagen gick till att jobba. Jag och Madde hade ca 80 pers totalt att ta hand om. Ganska lugn tillställning och när dom äntligen kommit därifrån kunde jag städa och sticka. Tveksam om kvällens aktiviteter. Vågar man lämna Bettan hemma!? (bilen) och ja. Jag lämnde bilen och tog mig an Andys erbjudande om party och bjudegrogg. Gott gott. Var en evighet sen jag träffade killen sist. OJ OJ OJ!
Blev en ganska livad tillställning där långt bort från stan, som kanske inte riktigt räckte till för oss. Vi tog en taxi tillbaka till stan för att hinna en sväng på Ölcafeét för lite hejjande och pilkastande,  en liten sväng på Bob´s och för att avsluta på Nyhamn där vi mötte upp Usama eller Sebastian. =/ Konvertera?
Bra kväll!
Men inte fan var den slut där. Leila och Sebastian (?) kilade hemåt medans jag drog vidare med mina två följeslagare till Ice. Deep deep stuff. Ja jevlar. Mina horn håller tydligen på att växa ut!? HOPPSAN! Ne, men vissa saker behövs prata om, skönt att det inte gällde mig för en gångs skull.
Sen hemfärd. Vet en som har en jevla massa att berätta om alternativ C nästa gång!

Söndag
Upp och hoppa. Pigg och gla! Slippa bakfylla is the shit!
Blev bjuden på grillafton med korv och vin. Att äta korv utan att dricka vin är som att äta korv med bröd utan bröd.
Så visst, där satt vi filosofiska och klämde oss en bag-in-box och pratade om livets vägar. Livet är mysteriskt likaså mänskligheten.
Vid tiosnåret åkte jag segaste busen till stan för att kila på möte med nya gänget på Bob´s. Personalmöte/fest. Mycket trevligt gäng och kan inte blir fel? Får se i veckan när jag är där. =)

Hela helgen hade varit kalas och plöstligt från ingenstans tänder jag till direkt. Fan vad sne jag blev. Beror kanske inte på vad som egentligen hänt, utan hur jag fick det framlagt. Ingen höjdare och samtidigt som det sved till att få höra så blev jag mest lack.  Att jag vet om att jag har problem är okej. Att alla andra vet är bara frustrerande. Pikande gör inte dagen bättre. Men tack för omtanken? Bullshit!!!

Shit redan tisdag. Illa. Jobbade extra i restaurangen på stadion igår. Blev ett par timmar av det. Fick hoppa över "ta en öl" eftersom jag körde men hamnade på ännu en filmafton. "The I inside". Fattade inte den. =/  Men men, även denna kväll/natt gick åt. Tjo hoooo!

Nä, nu ska jag bli klar och sticka till jobb eftersom ny personal ska intervjuvas och få "prova på" och sen är det "bärs och skräckis" samt demonkrossande hemma hos Leila i natt.
Me likie!



Face it.

Slits mellan två olika känslor.

Tappade en sten i natt.
Skönt.

Ny sten tynger.

Nu behöver man inte försöka mer.
Kanske är lättare med att"hata" än att sluta älska.
Hata är ett starkt ord... gillar inte det.
 
Är inte ledsen längre, eller inte lika mycket. Nu är jag mest arg. Det kokar inombord. Snart spricker en åder, PLOPP!
Jag är arg på mig, arg på honom, arg på alla andra. Arg arg arg. Den biten man är bra på.
Jag verkligen avskyr när andra får rätt. Fan!

Det här med kärlek suger verligen. Man blir ju helt kokobello.
Trams.

Vad faaan. Drop it like it´s hot.
DO IT!


Nu skiter vi fett i dett. Inga mer fiskmåsar i min närvaro tack. Det är er man klarar sig utan.


Avslutar med min "stå i köket hemma hos Andy och blanda grogg och shaka loss låt"
Rumba!


RSS 2.0