Läskigt & Förnekelser.
Uch, blev lite illa berörd igår när Cicci berättade lite detaljer om i lördgas.
Förnekelse?
Jag berättade om att jag hittat ett läskigt sår/blåmärke på mitt ben. Senare kom det fram att det var just där som Cicci plockat ut en hyffsat stor glasbit ur mitt ben. Antagligen från vårt glaskrig men ändå.
Varför vägrar man att minnas en sån sak? Äckligt!
Uch, riktigt läbbigt men det förklarar en hel del.
Promenixade innan idag. Gick förbi utkanten av sjukhuset. Kapellen?
Där man kan åka och se sin avlidna nära/kära en sista gång. Fastnade med blicken på en familj som kom just då kom ut gråtandes. Det högg till. Jag minns så väl den känslan från DEN dagen.
Ljudet av vattnet där inne glömmer jag aldrig. Lugnande? Hell no.
Ännu en sak man förnekar att man upplevt.
Likaså kom en gammal upplevelse fram för några dagar sen.
Väl glömd.
Konsekvenserna påminner STÄNDIGT men själv händelsen sen fett förnekad.
Det är läskigt att minnas.
Just nu är det som innan, återigen så bara släpper jag.
ALLT!
Spelar ingen roll?
Vad?
Var?
Vem?
SPELA BOLL!!!
Slut på moral och egentligen, vad fan är ett löfte!?
Shit the same?
Så mycke enklare vägar att ta. Snabbare och man slipper "bry" sig.
Sorry.
Det finns olika vägar att ta men du måste välja själv.
Det handlar nog inte om att jag inte vill men som ni vet så är det nog mer att jag inte kan.
En gång, aldrig mer!
Kunde inte sagt det bättre själv, för tyvärr. "Sån e jao!"
Du kommer inte närmre... inte nu.
"You must understand
That the touch of your hand
Makes my pulse react
That it`s only the thrill
Of boy meeting girl
Opposites attract"
"What`s love got to do, got to do with it
Who needs a heart
When a heart can be broken"
Oj en pik? Grattis!
Peace out, orka bry sig om whatever town?
Förnekelse?
Jag berättade om att jag hittat ett läskigt sår/blåmärke på mitt ben. Senare kom det fram att det var just där som Cicci plockat ut en hyffsat stor glasbit ur mitt ben. Antagligen från vårt glaskrig men ändå.
Varför vägrar man att minnas en sån sak? Äckligt!
Uch, riktigt läbbigt men det förklarar en hel del.
Promenixade innan idag. Gick förbi utkanten av sjukhuset. Kapellen?
Där man kan åka och se sin avlidna nära/kära en sista gång. Fastnade med blicken på en familj som kom just då kom ut gråtandes. Det högg till. Jag minns så väl den känslan från DEN dagen.
Ljudet av vattnet där inne glömmer jag aldrig. Lugnande? Hell no.
Ännu en sak man förnekar att man upplevt.
Likaså kom en gammal upplevelse fram för några dagar sen.
Väl glömd.
Konsekvenserna påminner STÄNDIGT men själv händelsen sen fett förnekad.
Det är läskigt att minnas.
Just nu är det som innan, återigen så bara släpper jag.
ALLT!
Spelar ingen roll?
Vad?
Var?
Vem?
SPELA BOLL!!!
Slut på moral och egentligen, vad fan är ett löfte!?
Shit the same?
Så mycke enklare vägar att ta. Snabbare och man slipper "bry" sig.
Sorry.
Det finns olika vägar att ta men du måste välja själv.
Det handlar nog inte om att jag inte vill men som ni vet så är det nog mer att jag inte kan.
En gång, aldrig mer!
Kunde inte sagt det bättre själv, för tyvärr. "Sån e jao!"
Du kommer inte närmre... inte nu.
"You must understand
That the touch of your hand
Makes my pulse react
That it`s only the thrill
Of boy meeting girl
Opposites attract"
"What`s love got to do, got to do with it
Who needs a heart
When a heart can be broken"
Oj en pik? Grattis!
Peace out, orka bry sig om whatever town?
Kommentarer
Postat av: Anonym
Du har nog alltid varit knepig och kall . . .
Postat av: Tazy
Hm, vi tackar denna hemliga läsare för sin åsikt. Samtidigt har jag väl aldrig påstått något annat? ;)
Peace!
Postat av: Sara
Men vi älskar dig ändå :)
Trackback
